Som med allting annat, känns det som iallafall, så fick vädret ett rejält humörombyte. Inte en gradvis förändring, från mörka moln till strålande sol utan som om man knäppte med fingrarna så blev det plötsligt vår. Visserligen ska man inte ropa hej om man är skrockfull, men det hindrar oss inte från att njuta av den värme som nu har hittat hit.
En annan med stora humörombyten är LillMucklan, från att ena stunden glatt hoppsat fram trillar hon emellanåt ihop i en arg liten hög. Ingen vet riktigt vad som hände, kanske allra minst LillMucklan, men där ligger hon på golvet och tycker att livet minst sagt är orättvist. Häromkvällen serverade jag sallad till middag. LillMucklan älskar sallad och grönsaker, ändå ligger det plötsligt en liten snyftande tvärilsk varm hög av LillMuckla vid mina fötter:"Ja måååååste ha mat osssåååååå....." Eh jaha, vad ska man svara på det?
Härom morgonen vaknade LillMucklan bara arg, jättearg som Lotta när hon klippte sönder tröjan, gick helt enkelt inte att resonera med henne. Inte skulle hon klä på sig, inte skulle hon äta, hon bara satt och skrek på golvet, Prinsessan åkte på stryk flera gånger - vilket kanske inte skadar om man vet hur Prinsessan förut betett sig mot LillMucklan. Var knappt jag skulle få med LillMucklan till förskolan, inga kläder skulle hon heller ha på sig, tur det är varmt ute nu, mindre tur är att det var fullt med vattenpölar på vägen till förskolan. När vi väl kom fram var LillMucklan dyngsur, men kanske hade humöret runnit av henne samtidigt som vattnet - för hon studsade så glatt in och började leka - som att hon inte alls varit på dåligt humör. Kan berätta att Prinsessan tacksamt pustade ut då vi lämnat av LillMucklan, åh så skönt för mina öron nu när du lämnat henne...
Dessutom har hon lagt sig till med att skrika, så högt hon bara kan: "Du gööööör mig iiiiilllllla" - så fort man bara tar i henne när hon inte vill att man ska göra det. Himla kul är det när man står på Coop eller liknande ställen och hon börjar yla eller bara stint stirrar på en och högt förklarar att nu gjorde du illa mig. Tack, tack för den LillMucklan, än värre är att hon dock börjat "filma", tog tag i henne häromdagen då hon retades med Prinsessan satte mig ned på huk för att titta henne i ögonen varpå ungen slänger sig bakåt. Hade något gått förbi hade det säkert sett ut som jag gav henne en jätteknuff. Jag som trodde att jag fått tillräckligt med gråa hår av de andra två, jag börjar misstänka jag att LillMucklan hör till en alldeles egen sort....
För övrigt har vi hunnit med att grilla och äta utomhusglass i solen för första gången i år, enormt uppskattat av småfolket. Annars hinner vi inte så mycket, förutom att vara ute och njuta av solen. Prinsessan vill egentligen inte gå in, hon kör sitt vanliga race, fullt ös medvetslös och här är det verkligen medvetslös efteråt. För Prinsessan är helt slut, LillMucklan är visserligen också trött, mycket frisk luft och rörelse men det är på en helt annan nivå. I vanliga fall sitter Prinsessan hela eftermiddagen i soffan och halvsover, men det finns ju liksom inte tid till det nu, herregud solen strålar ute och de där små kalvbenen måste få röra sig. Så det där med att Prinsessan ska kunna göra allt som alla andra barn förutom springa en maraton det är bara lögn. Prinsessan kommer en dag att springa en maraton bara för att hon egentligen ska kunna och kommer sedan ligga till sängs en vecka efteråt. Vilket säger lite om vår envisa dam.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar