Jag är en stor tjej nu

Ibland funderar jag på om Prinsessan påverkats mer av sjukhuset än vad vi från början trott, att ketchupfenomenet verkligen har kletat av sig på henne. För med Prinsessan så är det allt eller inget och när hon väl bestämt sig för att göra något så fungerar det bra. Som när hon skulle lära sig gå, plötsligt en dag släppte hon bara taget och klev iväg en tio steg rakt ut på golvet, dagen efter ökades detta och sedan gick Prinsessan. 

Prinsessan har länge varit irriterad och tyckt att nattblöjan varit äcklig, den har hängt vid knävecken när hon vaknat, knappt så att den har hållt ihop - så visst den har verkligen inte varit trevlig. Jag förstår henne verkligen, så många gånger har vi då istället bytt blöja på henne på natten, även om Prinsessan helst velat vara utan. Men med drygt sex dl välling i magen så har Prinsessan inte haft en suck, särskilt inte som hon är så mycket vaken nattetid. Vi har försökt men det har ändå slutat med stor översvämning i Prinsessans säng, något som inte hjälpt upp nattsömnen alls. Men så kommer lilla kloka underbara Prinsessan med ett förslag, hon ska inte dricka så mycket välling alls, för hon vill verkligen inte ha en blöja. Vi delar upp nattvällingen på två med hälften av mängden och jag tror att vi springer och kissar Prinsessan tre, fyra gånger de första nätterna. Något som gör Prinsessan jättetrött, men ändå oerhört stolt för hon slipper nattblöjan, så som bara stora tjejer gör. Vi inser att vi måste dra ner ännu mer på vällingen och det går bra, sedan efter någon vecka väljer Prinsessan själv att sluta med vällingen och har nu på en månad, peppar, peppar, bara svämmat över sängen någon enstaka gång. 

Nackdelen med detta är att på en månad har Prinsessan tappat ett halvt kilo i vikt, mycket vikt på en redan liten mager kropp, så nu ser vi återigen revbenen på henne. Det är nästan så att jag blir gråtfärdig när jag ser henne utan tröja. Visserligen äter hon något bättre på dagarna, men oron finns ändå där, vad händer om hon börjar vägra mat på dagen igen? För Prinsessan är en periodare när det gäller mat, som allt med henne egentligen, allt eller inget. Samtidigt så har hon beslutat om att sluta med vällingen själv och det måste vi stötta och ja för hennes små tänder så är det nog bra att vi slutat med den. 

En annan positiv effekt med att vällingen försvann är att ungefär en vecka efter att hon slutat så började Prinsessan bajsa på toaletten. En del av det är att stora tjejer inte har blöja på sig, det andra som jag misstänkt länge är att vällingen verkligen fått hennes oroliga mage i olag. Prinsessan som tidigare med mycket möda och stort besvär bajsat en gång i veckan kanske bajsar nu en eller två gånger per dag. Så alla käcka kommentarer om att det finns de barn som bara behöver bajsa var tredje eller fjärde dag, eller kanske mer sällan än så - släng er i väggen säger jag. För tydligen har Prinsessan haft ett behov av att bajsa oftare än så. Åh vad arg jag blir för välling var något jag aldrig egentligen ville att hon skulle dricka, men det är ju något som barn "ska" göra och blablabla. Ännu argare blir jag för vi har ju verkligen bråkat om hennes lilla mage i omgångar, men ingenting har hjälpt. Visserligen är magen fortfarande orolig, men nu blir hon ju inte svullen på samma sätt då hon går på toaletten regelbundet.

Fast sen besöket på BUP i torsdags fungerar inte den lilla magen alls, efter att i tre veckor ha fungerat klockrent. Bara jag som ser samband? Tydligen ska man aldrig ropa hej...

Napparna då? För stora tjejer har inte napp, nja på den fronten har det gått sådär, visserligen har vi lyckats banta från åtta nappar ner till en napp. Men utan den nappen är Prinsessan väldigt olycklig, hon får inte lugn i kroppen och skulle hon mot alla odds somna vaknar hon ganska snart. Så jag tror att vi låter nappen vara kvar ett tag till, för det har hänt så mycket ändå nu ett tag för henne. Visserligen lär inte tandläkaren bli glad - men jag känner att det ger jag faktiskt blanka f@n i just nu. Vällingen är borta och jag anser nog att den var värre för tänderna än en napp. LillMucklan däremot, som egentligen inte varit en nappis, men som velat ha en napp för att storasyster hade en, hon har lagt sin napp på hyllan helt. "Ja osså stor tjej nu" Ett uttalande som bemöts med ett fnys från Prinsessan.

En Prinsessa som numer inte heller vill sitta på sin tripp-trapp stol vid bordet, utan en vuxenstol, för hon fyller ju faktiskt fyra år nästa gång hon fyller år. Fyra år som hon gärna visar med fingrarna. En stor tjej som snart börjar dagis, som kan och vill själv, men ändå ibland är så himlades liten.