Tryggare kan ingen vara

Två små svettkladdiga, mödosamt och kanske inte alltför rena spretande fingrar i luften.
-Mamma kommer du hem sen fredag och är hemma söndag lördag.
Söndag och lördag betonas extra noga genom att de två små fingrarna likt ett v kommer alldeles för nära mina ögon i Prinsessans jakt på att demonstrera.
-Mhm mamma kommer hem sen fredag, hon hemma två dagar då
LillMucklan gör ett tappert försök att hytta med sina minst lika kladdiga fingrar i luften.

Det fina i denna ekvationen är ju att i den vanliga almanackan så kommer ju lördag först, men när vi då har kommit till söndag och mamman faktiskt varit hemma en dag, ja då ska ju mamma vara hemma en dag till. Iallafall enligt Prinsessans tideräkning, för det heter ju söndag, lördag, inte lördag, söndag eller? 

Det ännu finare i ekvationen är att nu imorgon så arbetar mamman sin sista arbetsdag denna sommar, så Prinsessan räknar ner. Men lite svårt är det att få till att mamma kommer hem en onsdag, för det är ju fredagar mamman kommer hem, den dag man bakar pizza på. Fast nu är det väl så också att mamman kommer ju hem varje dag efter jobbet, eller som LillMucklan säger:

- Kommer mamman hem när vi ska sova? 

För så har det i princip varit, vi har ätit middag tillsammans och sedan hopp i säng, läsa sova och sova kudden och den eviga frågan från Prinsessan:

- Mamma är du hemma idag imorgon? 

Det givna svaret har varit att ja mamma är hemma nu men imorgon jobbar mamma. Ett svar som belönats med en stor suck. För det har varit mycket tårar, mycket hålla fast i mamma, mycket inte vilja lämna huset, mycket att vara rädd för den sommar, mycket tårar då mamman eller pappan försvunnit utom synhåll. Någon pappan upptäckte när de skulle handla mat på Coop och han trodde han satte två små trötta tjejer på en bänk för att springa och hämta ägg, en handling som i grova slängar max tar någon minut. Pappan kommer tillbaka för att hitta ett helt uppbåd kring två små tjejer upplösta i tårar.

- Pappa gick ifrån oss.

Ja vad ska man säga separationer är inte Prinsessans starka sida kanske och nu väntar ju snart en dagisstart, något som Prinsessan beskriver som följer:
- Mamma på dagis där har man ingen mamma och pappa, där har man en fröken och kompisar och där får man inte gå ut när man vill.

Så kanske man ganska grovt skulle kunna förenkla det hela, eller så kanske jag faktiskt inte behöver göra det för det har ju Prinsessan redan gjort åt mig. Jag hoppas och tror att inskolningen ska gå bra, för detta med trygghet är så viktigt för Prinsessan och till stor del har jag varit den stora tryggheten då jag varit hemma med henne. Det har gjort ont i hela mig när hon varit så ledsen när jag inte varit hemma, men ibland är det dessvärre plånboken som styr och hon har ju varit hemma med sin pappa. Nu är det bara att hoppas att hon kan hitta en trygg anknytningsperson på förskolan och att även den blir en trygg plats och att barnen är snälla med henne. Ibland skulle jag helst bara vilja stoppa in Prinsessan i en bubbla så att inget eller ingen kom åt henne, fast det går ju inte och det är inget hon skulle må bra av i längden. Prinsessan behöver få vara fri, klättra, klänga och leka och sedan ha en trygg person som står bakom henne och backar upp om och när hon faller. Prinsessan behöver få testa sina egna små vingar, se till att de växer och får bärkraft och där måste vi som föräldrar trygga upp henne så att hon vågar veckla ut dem. 

Det mest ironiska i allt detta egentligen är att vi jobbar så mycket med att trygga, förstå, tolka och trösta men det som verkligen kan skada henne är den medicin hon äter. Vi som ska trygga henne ger henne dagligen en dos råttgift, för det är vad den aktiva ingrediensen i waran är, warfarin, råttgift. Något som får råttorna att blöda ihjäl invärtes, det ger vi Prinsessan en tablett av varje dag. Jag måste säga att det känns verkligen sådär. Det finns ny medicin på marknaden Pradaxa, som också ska kunna förhindra blodproppar. Men enligt de läkare vi har pratat med så är det långt om länge innan man kommer att testa den på barn, vilket kanske kan vara bra i sig för medicin som fungerar på vuxna fungerar kanske inte på samma sätt till barn. Jag undrar dock om priset på Pradaxa kanske också har något med det hela att göra, en burk Waran kostar 108kr för 100 tabletter att jämföra med Pradaxa 1255 kr för 60st kapslar. Sedan kanske Pradaxa är drygare det vet jag inget om, men det är ändå en enorm prisskillnad det går inte att komma ifrån.