Nej oroa er inte nu, det ska inte bli ännu ett, aj vad synd det är om oss och att vi packat alldeles för många skräpkartonger. För hur väl man än packar och när man än börjar så blir det ju ändå de där nesliga kartongerna kvar på slutet, eller egentligen blir inte kartongerna kvar utan de där sakerna som man inte vet hur, när eller var man ska packa. Så slutar det som alltid med att man panikartat bara vräker ner dem osorterat i de kartonger som finns kvar. Kartonger som egentligen ingen vill packa upp sen, kartonger som egentligen borde köras till tippen osorterade. Men nu var det ju inte det jag skulle skriva om, faktiskt....
Flytten har tagit på krafterna och jag vet inte hur ni andra gör när allt går som för runt och ni känner er stressade, men jag vet iallafall hur jag gör. Jag återupptar mitt sockermissbruk, egentligen är det hela en paradox, jag behöver sockret för att hålla mig uppe samtidigt som sockret ofta dämpar och bedövar och man blir segar. Men under hela påskveckan så har kolhydraterna duggat tätt här, jag har till och med druckit en massa läsk, något jag inte gjort på ett år ungefär. Vilket givetvis medfört att jag fått baksmälla av coca-colan, riktigt, riktigt obehagligt kan jag bara sammanfatta den upplevelsen, nåja med några små vita piller så var även huvudvärken botad. Så var jag fri att moffa ännu mer godis, sötsaker, snabbmat och läsk. Det syns på kroppen och det syns framförallt i huden att jag misshandlat den under förra veckan, då tänker jag inte på de synliga blåmärkena, utan det där extra fluffet jag lagt på mig och utslag och blemmor i ansiktet.
Var det värt det? På ett sätt ja, för jag fick en direkt bekräftelse på vad maten gör med mig.
Var det gott? Det måste jag nog också svara ja på, det smakar ju bra, men det finns så mycket annat som smakar bättre som inte gör sådan åverkan på kroppen.
Vi började faktiskt lagom till sportlovet att nosa lite på det här med råsmart kost. Köpte boken som finns här bredvid för att komma igång ganska så enkelt, vi hann väl ungefär till steg 5 och det kändes i kroppen, för även om vi var trötta så var vi trötta på ett annat sätt. Kroppen fick vettigt bränsle att arbeta med, även om det fortfarande känns som jag har grötmos i huvudet så gick det någorlunda lättare att börja tänka. Det jag fann mest intressant var att efter bara några få veckor hade jag faktiskt inget som helst godissug att tala om. Jag kunde hur enkelt som helst bara gå förbi godishyllorna, med alla chokladkakor utan att jag kände att de talade till mig. Förut har det krävts viljestyrka att ignorera dem eller att helt enkelt att gå omvägar, hur enkelt det nu är när det finns godis överallt och ingenstans i affärerna.
Nå vi får helt enkelt börja om med steg 1 och ta det därifrån, hyllor, skåp och kylskåp är nu laddade med fräscha grönsaker, färgglad frukt och andra nyttigheter. Det är bara att börja om och ta nya tag. Det känns inte alls som en uppoffring utan som ett naturligt steg, det handlar inte om att späka sig eller att förneka sig något gott. För det finns massor med gott att äta och njuta av. Barnen anser att de får godis nästan varje dag till mellis, fruktsallad, LillMucklans favorit - müslibars, Prinsessan älskar hallonremmar, Stora gillar chokladbollarna på lördag. Så det finns gott om godis, för mig som har oändligt svårt att äta frukost är det väldigt skönt att bara kunna mixa en smoothie. Visst kan säga att jag nästan höll för näsan första gången jag drack hallonsmoothien med spenat i, nå jag är ju som jag är, grönsaker har varit läskiga i nästan hela mitt liv. Kan berätta att det smakar inte spenat, utan det smakar bara väldigt mycket gott, till och med Stora blev förvånad då hon fick veta vad den innehöll.
Inte heller är jag någon sockernazist, det är gott med godis emellanåt och barnen äter någon bulle, kaka eller ganska så mycket glass. Men jag försöker göra medvetna val där, för vad gäller fika så är det mycket av det som gränsar till godis, får man chokladdoppade kakor varför får man då inte äta godis? Det blir en jättestor gråzon helt enkelt, kanelbullar, munkar och bokstavskex är ok och det är vad jag försöker styra över barnen till att välja de gånger vi handlar. Egentligen är det inte fikabrödet eller godis som är det värsta sockret, för där är vi ju medvetna om att vi får i oss socker. Men det gömmer sig oändligt mycket socker i det mest livsmedel, jag upptäckte så sent som förra året att det faktiskt finns socker i blodpudding. Detta av den enkla anledningen att jag råkade köpa hem blodpudding utan tillsatt socker, det smakade pyton kan jag berätta. Då inser man ganska snabbt hur fort det går när man vänjer sig vid att allt ska vara sött eller sötat, mycket livsmedel finns det egentligen ingen orsak att söta heller. Förutom allt tillsatt socker har vi ju alla dessa underbara tillsatser, e-ämnen, konserveringsmedel mm. Jag har börjat läsa innehållsförteckningen på mat och det är ju så att man mår illa när man läser vad allt innehåller. Ergo - vi har börjat laga väldigt mycket mer mat från grunden hemma, så det är ju en positiv utveckling faktiskt. Det tar ju inte så mycket längre tid, det är bara det att man låter sig luras när man står i affären, åker förbi pizzerian mm.
Sedan vet jag att det förs en debatt om hur nyttigt/onyttigt sockerämnet i frukt är, men just nu struntar jag i det för jag anser helt enkelt att man får i sig så mycket andra positiva saker från att äta frukt. Vidare är frukt naturligt, visserligen "sötat" men det är fanken inga E-ämnen eller annan skit i den, så det känns ändå som man kan äta den med gott samvete. Nya tag från och med idag med andra ord, veckans mål upp på kylen och likaså checklistan och utvärderingen, det ska bli spännande att följa och se om vi känner skillnad om 10 veckor eller inte. Men jag hoppas på att få lite mer energi i kroppen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar