torsdag 17 mars 2011

Idag har vi promenerat

När mina barn ska göra något så är det ingen halvmesyr utan det ska göras ordentligt, basta liksom...

Var på BUP idag, passade på att springa in på apoteket och fylla på med lite mer waran och teststickor till coaguchecken, vilket tog sin lilla rundliga tid, så vi missade bussen. Att stå och vänta det fungerar liksom inte med LillMucklan som inte vill åka vagn, då klättrar hon sonika ur och Prinsessan blir rastlös och gnällig. Så vi promenerade. Från sjukhuset hem till oss är det ungefär 45 min i rask takt, så jag klivade iväg.  Fast det tog inte många minuter innan barnen gjorde myteri, först LillMucklan som hävde sig ut och sedan även förvånande nog även Prinsessan. LillMucklan är nöjd bara hon får spatsera bredvid mig och köra vagnen, för då är hon viktig och har en uppgift. Prinsessan är lite svårare, hon kan kanske gå med på att hålla mig i handen när vi går över gatan men annars studsar hon på i förväg, står och inspekterar grus eller löv någonstans. Det går väl kanske an, men det är bra värre när hon börjar plocka skräp, skräp som sedan måste slängas i en papperskorg. Lovvärt initiativ javisst, men då kanske hon skulle vara utrustad med skyddshandskar eller liknande. Men vad som är värre med Prinsessan skräpplockning är att lillasyster LillMucklan ska göra allt som storasyster gör, med tillägget att LillMucklan stoppar allt i munnen. För tänk om det finns något fantastiskt gott på marken, URK...

En timme efter att vi lämnat USÖ hade vi faktiskt lyckats snigla oss upp till Stortorget, det var många påminnelser om att andas in och andas ut och räkna till minst hundra fram och baklänges. Men det är skitviktigt att barnen får gå och när de för en gångs skull gör det självmant, tja Prinsessan då. Fast Prinsessan hade sina små mikropauser i vagnen, hoppade upp och åkte vagn någon minut och sedan ned på backen och skrota runt igen. Det är väl här jag funderar lite på om det kanske är så att Prinsessan inte har hundra ork. 
Nåja uppe på Stortorget så spratt det till ordentligt i barnens ben, så de började dansa, de snurrade, studsade och flög fram. Vilket påminde mig enormt om när vi såg på Bolibompa igår, tror jag det var, då Yankho breakdansade i joggingspåret och de andra joggarna yrde kring honom. Jag hann aldrig få upp iPhonen ur fickan för jag hade fullt skägg att försöka få barnen att dansa åt rätt håll eller från att de dansade in i någon. Jättesynd kan jag tycka att jag inte hann med för de hade så himla kul när de yrde fram längs med vägen. 

Lyckades muta ner dem i vagnen en kortis, alldeles lagom så att vi nästan blev överkörda av en liten gubbe i keps. Han tittade inte ens åt vårt håll när han slirade runt hörnet, åh fy vad jag vrålade på honom, så ilsk, lite försiktigt vinkade han tillbaka och log. Inte för att det liksom gjorde mig vänligare ställd. Efter en viss ålder anser jag att det borde vara obligatoriskt med nya körkortsprover, kolla uppmärksamhet och reaktionsförmåga, för idag var det ruskigt nära. Så ja gissningsvis fick barnen med sig många nya vackra ord i sitt vokabulär.
"Mamma varför var gubben en dumskalle?"
"Mamma vad gör en idiot?" 
"Mamma varför ville han köra över oss?"
Det blev ganska många upprörda frågor så bestämde mig för att släppa fångarna loss istället och på så sätt minimera frågestunden. Som tur var fanns det massor med torra löv och grus även där, hurra, så Prinsessan blev sysselsatt.
Två timmar hem tog promenaden och sedan var mamman mycket hungrig, tur att det fanns rester i kylskåpet. Barnen var även väldigt spaka resten av eftermiddagen, underligt nog. Vi hoppas på en lugn natt, efter all motion idag, det skulle inte sitta fel alls.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar