Bekymrad LillMuckla

Sommaren är definitivt över. Visserligen var det ju en underbar värme förra helgen, men med gula och röda löv på marken så innebar det höst. För LillMucklans del innebär det att det inte längre finns några blommor att plocka.

Till att börja med tyckte jag nog att det kändes ganska skönt, inte behöva förmana då vi går förbi rabatter. Nu ska väl dock tilläggas att LillMucklan faktiskt varit jätteduktig med att inte plocka planterade blommor. Men oron att hon ska knipsa av en riktigt fin blomma har ändå funnits där. Kanske inte hela världen men när man sett hur mycket tid vissa lägger på sina rabatter så hade det nog inte varit uppskattat.

Vidare såg jag framför mig enklare promenader. Promenader som gick från a till b utan en LillMuckla  som sniglar på 10-20 meter bakom i sin jakt på blommor. Alltid en liten bucklig, mjuk blomma i den svettiga lilla näven, som en liten dammsugare for LillMucklan fram och finkammade varenda grönyta på blommor. Till sist fick hon förbud på att ta in fler blommor och en stor vas sattes ut på förstubron. När det började bli ont om blommor gick LillMucklan helt enkelt över på ogräs, tistlar, maskrosor och en massa annat som jag inte kan namnet på. Stora spretiga, sticksiga buketter plockades ivrigt. Ett par försök gjordes att plocka rosenknoppar för de var ju så vackra, men efter att ha blivit fast i buskarna i alla taggar ett par gånger så ville inte LillMucklan leka Törnrosa längre.

Men nu lyser även ogräset med sin frånvaro, LillMucklan letar och letar och pannan är i djupa veck, bekymrad är bara förnamnet. För var har alla LillMucklans blommor tagit vägen? De är borta, jätteborta och LillMucklan går olyckligt omkring med händerna på ryggen och sprätter med fötterna i löven. Men så ser jag hur något glittrar till i ögonen på LillMucklan, i ena sekunden spankulerar hon dystert omkring och i nästa far hon fram som en virvelvind. Löv i alla dess färger virvlar ju omkring och löv det är ju nästan lika bra som blommor. Så nu har vi löv överallt, i väskor, i jackfickor, på förstubron , för tydligen måste alla löv samlas in noggrant. 

Men jag funderar jag på vad som händer när snön börjar falla, för då finns varken blommor eller löv att samla - när Stora var liten tog vi in snöbollar som vi sparade i frysen till sommaren. Fast vår frys är så full med saft och jag tror inte att LillMucklan bara nöjer sig med en eller två snöbollar...