Frustrerad

Just nu är frustration det ledande ordet här och det är väl därför som det blivit tyst i bloggen. En del saker kan och bör kanske inte luftas i bloggen - trots att de antagligen behövde komma ut och släppas fria.

Just nu består frustration till största delen av människor som inte kan läsa eller höra det som sägs utan tolkar in helt annat och sedan agerar på det. Samt människor som inte alls lyssnar på det som sägs utan kör vidare på sin agenda, som om jag vore ett vilsesprunget får som behövde tillbaka till hagen. Eller alla dessa som generaliserar som klumpar ihop, till uttalanden som:"Alla barn..." - vilket verkligen inte fungerar för mig särskilt inte i den tid vi nu lever i där individualitet och människans unika status prisas.

Jag är matadoren som river mitt hår, stampar i marken och hoppas på att alla andra slutar att lukta på sina blommor och höra det som verkligen sägs. Att bemötas med empati:"Jag hör vad du säger..." och att kompromissa... eller ibland bara acceptera det som sägs som sanningen här och nu.

---

Kommunikation och dess delar har jag skrivit om i bloggen,  här finns det blogginlägget, men tänk om vi istället skulle lära oss att tala giraffspråket. Att lära oss bemöta varandra på en helt annan nivå: "Jag hör att du säger..."