Matfunderingar

Detta med maten är ju så centralt och det har varit en av våra större bekymmer, så det blir en del mattjat känner jag i bloggen. Dessutom snurrar min hjärna i 240 minst, dygnet runt, funderar, försöker bygga ihop hypoteser eller teorier. Ibland skulle jag vilja ha en off-knapp så att den överhettade hjärnan bara kan hicka till lite och få gå i vila. Jag tror inte det är sunt att hela tiden fundera och tänka sönder vissa faktum, men samtidigt så är det svårt att släppa tankarna. 

Just nu har vi gjort en vad vi tror intressant observation med Prinsessan som upptar mycket av mina tankar iallafall. Prinsessan har nämligen börjat klaga på att medicinen smakar riktigt illa, något hon aldrig har brytt sig om tidigare. Vidare äter hon något bättre just nu, hon smakar på maten och kan urskilja fler smaker än tidigare. Sedan har hon börjat med att även äta sött, inte godis, men att hon föredrar söta saker framför lite mer syrliga. Att de söta smakerna fallit bort har vi ju trott har berott på all äcklig flytande panodil bland annat. Visserligen föredrar hon fortfarande syrligt och salt, men det börjar så smått svänga. Förut kunde hon äta nästan bara rabarberpaj och ingen glass till, nu börjar det finnas en balans i det.

Så då funderar jag, kan det vara en bit att med alla mediciner våra hjärtisar äter så tappar de kanske inte aptiten i första hand, utan de tappar smaken? Tänk själva hur allting inte smakar när ni är förkylda och hur frustrerande det då är att äta, för att ingenting smakar, personligen kan jag då lätt låta bli att äta. Tänk om detta är en förklaring, tillsammans med, vad vi iallafall, tror att Prinsessan inte har några hungerskänslor? Jag tror att jag ska ta och googla lite och se vad det står om detta, vet att barn med cancer som får cellgifter kan få smakförändringar, men det är ju väldigt annorlunda mot vad våra hjärtisar får. Men kanske ändå att det finns likheter. Ibland skulle det inte vara helt fel om man hade varit lite mer vaken på biologilektionerna faktiskt...