Tog mig samma och började montera ihop hjärtekatterna iallafall. Bara irriterande när man har en idé om vad man vill göra och det inte riktigt går att sy ihop dem som man vill. Virka det är enkelt, resten, grr, brr och morr. Kanske betyder detta att jag behöver öva mer på den biten, så kan det ju vara i och för sig. Fast jag vill ju göra det som är roligt, går fort och lätt och HAHA med det sagt så trillade jag väl antagligen ner på Prinsessan och LillMucklans nivå.
Stackars Gertrud är väl lite lätt vindtirig, men Hjördis blev riktigt bra tror jag, förutom att ena örat blev lite större än det andra. Nu är jag lite halvsugen på att brodera om ögon och nos på Jösta, men gissar att Prinsessan inte skulle uppskatta det, så låter väl bli, även om det kliar i fingrarna.
Funderar även lite över när man blir så självkritisk, vaknade man bara upp en dag och så fanns de där tankarna där? Visst är det väl bra att ha lite kvalitetskontroll, det är det ju, men samtidigt detta ständiga, eviga jämförande. Varför liksom?
Jag undrar jag vilka äventyr Gertrud och Hjördis kommer få vara med om, jag undrar hos vem de kommer att få bo. En liten förhoppning finns att en vacker dag kanske katterna kan få berätta sina historier här i bloggen, om de orkar och hinner. Men det vore fanastiskt att få ta del av deras berättelser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar