Det är så viktigt när man börjar med en uppgift att man vet hur man vill att slutresultatet ska se ut, annars är det svårt att ta sig dit. För en del kreativa människor kan man säkert improvisera under resans gång och hitta bra lösningar. Ibland slänger ju livet åt en överraskningar också så det är inte alltid lätt att ha kvar samma målbild. Men någonstans måste man ha en känsla av vad man vill, var man är på väg och hur man vill att resultatet ska se ut. Jo man tappar tråden ibland, men förhoppningen är att man hittar den igen och sedan kan fortsätta att nysta.
Jag gjorde precis ett sådant där misstag, där jag inte hade koll riktigt på målet. Ett misstag som inte påverkar vårt liv nämnvärt, förutom en massa irritation från min sida. I somras beställde jag hem förstoringar på fina bilder på min vackra familj, tänkte hänga tavlor på väggarna där vi lyfte fram allt roligt vi har gjort och gör tillsammans. Det var ordentlig rabatt på framkallningarna och jag tänkte väl inte så noga efter utan körde på de format som jag tyckte passade bilderna och som låg bra i pris. Allt väl och bra med det och fick hem ett tjugotal fina bilder.
MEN och detta är ett väldigt stort MEN, nu började arbetet med att hitta ramar. Något som nästan var ogörligt, för jag hade tydligen lyckats med konststycket att inte på ett endaste litet kort välja standardformat. Nåja vissa bilder skulle jag kanske kunna ha i en ram och några i en annan ram, ramar som kostade så jag insåg att det blir nog en inramning och ramar som inte matchade.
Så istället för att mina väggar blev vackert prydda med bilder på älskade familjen så stoppade jag surt undan brevet. Men det är ju långt ifrån en kreativ lösning, att bara stoppa undan och i ärlighetens namn kostade bilderna en del pengar och då kan jag inte låta bli dem. Detta innebar att igår blev det klippverkstad här hemma, jag blev drastiskt och klippte helt enkelt ner alla bilderna så de passar i en och samma ram. En enkel ram RIBBA från IKEA, 35:-/st, mycket rimligt, men dessvärre ingen vidare kvalitet på ramarna - men så jag får upp bilderna på väggarna iallafall.
Det var väl bara det att jag petade sönder ett hänge till en av ramarna så nu måste jag ta mig till IKEA och köpa en tavellist. Men hur som helst, tror att bilderna i sina nedklippta format blir minst lika fina som i de större och knepiga formaten - det gäller bara att bli riktigt irriterad så man gör något åt det känns det som.
Men nästa gång, OM jag ska göra ett liknande projekt ska jag börja i rätt ände, jag ska titta efter vilka ramar jag är intresserad av och SEDAN ska jag beställa hem bilderna i rätt format. Tror att det sparar mycket irritation och arbete med saxen. Nåja som sagt jag tror att resultatet när det väl kommer upp på väggen kommer att bli väldigt bra nu också - men det kunde ha blivit bättre. För att inte tala om att jag redan kunde ha fått upp bilderna på väggen. Så var det nog bara det här med den där biten att man kan inte ändra på det man gjort, bara det man gör - så man ska lära sig av sina misstag och gå vidare.
Jag gjorde precis ett sådant där misstag, där jag inte hade koll riktigt på målet. Ett misstag som inte påverkar vårt liv nämnvärt, förutom en massa irritation från min sida. I somras beställde jag hem förstoringar på fina bilder på min vackra familj, tänkte hänga tavlor på väggarna där vi lyfte fram allt roligt vi har gjort och gör tillsammans. Det var ordentlig rabatt på framkallningarna och jag tänkte väl inte så noga efter utan körde på de format som jag tyckte passade bilderna och som låg bra i pris. Allt väl och bra med det och fick hem ett tjugotal fina bilder.
MEN och detta är ett väldigt stort MEN, nu började arbetet med att hitta ramar. Något som nästan var ogörligt, för jag hade tydligen lyckats med konststycket att inte på ett endaste litet kort välja standardformat. Nåja vissa bilder skulle jag kanske kunna ha i en ram och några i en annan ram, ramar som kostade så jag insåg att det blir nog en inramning och ramar som inte matchade.
Så istället för att mina väggar blev vackert prydda med bilder på älskade familjen så stoppade jag surt undan brevet. Men det är ju långt ifrån en kreativ lösning, att bara stoppa undan och i ärlighetens namn kostade bilderna en del pengar och då kan jag inte låta bli dem. Detta innebar att igår blev det klippverkstad här hemma, jag blev drastiskt och klippte helt enkelt ner alla bilderna så de passar i en och samma ram. En enkel ram RIBBA från IKEA, 35:-/st, mycket rimligt, men dessvärre ingen vidare kvalitet på ramarna - men så jag får upp bilderna på väggarna iallafall.
Det var väl bara det att jag petade sönder ett hänge till en av ramarna så nu måste jag ta mig till IKEA och köpa en tavellist. Men hur som helst, tror att bilderna i sina nedklippta format blir minst lika fina som i de större och knepiga formaten - det gäller bara att bli riktigt irriterad så man gör något åt det känns det som.
Men nästa gång, OM jag ska göra ett liknande projekt ska jag börja i rätt ände, jag ska titta efter vilka ramar jag är intresserad av och SEDAN ska jag beställa hem bilderna i rätt format. Tror att det sparar mycket irritation och arbete med saxen. Nåja som sagt jag tror att resultatet när det väl kommer upp på väggen kommer att bli väldigt bra nu också - men det kunde ha blivit bättre. För att inte tala om att jag redan kunde ha fått upp bilderna på väggen. Så var det nog bara det här med den där biten att man kan inte ändra på det man gjort, bara det man gör - så man ska lära sig av sina misstag och gå vidare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar