Fast nu är jag ju ingen Jan och fickor har sällan kvinnobyxor, med undantag av jeans då, men sällan jag får ner så mycket i dem. Finns det fickor på tröjor mm är de oftast så dumma så allt ramlar ut igen, något Prinsessan ganska snart insåg då nappar låg lite överallt.Efter att ett par gånger fastnat med fingrar och napp i mammans jeansficka behövde Prinsessan en annan lösning. Liten Prinsessa i behov av att få med nappen, löste det på det sätt hon kom på - ner med nappen i mammas behå, för där fick den plats. Mycket kreativt och efter en stund hade mamman dessvärre glömt bort att nappen låg där, vilket resulterade i spännande situationer när mamman böjde sig fram eller klädde av sig på kvällen.
Så gick tiden och Prinsessan fick en lillasyster, en LillMuckla som inte använde napp. Men om Prinsessan stoppade ner saker i behån så ville inte LillMucklan vara sämre. Tilläggas ska väl att många gånger är/var jag inte medveten om att LillMucklan lade ner presenter i behån. Av den enkla anledningen att LillMuckln är väldigt fysisk och gärna sitter och pillar, petar drar lite i kläderna, klappar på armen och gosar i knäet.
Nu var det alltså inte bara en napp eller två som trillade ur behån på kvällen, utan det kunde komma små djur, legobitar och annat spännande.
Prinsessan slutade så småningom helt med napp dagtid, men ändå kunde mamman hitta fina presenter när hon klädde av sig. För LillMucklan fortsatte, inte så ofta nu som när hon var mindre men mamman överraskades emellanåt.
Igår hittade jag spelkort, två legobitar, lite snöre, några pärlor - nåja ganska många pärlor faktiskt och en liten ekorre. Jag förundras varenda gång över hur LillMucklan lyckats smyga ner så mycket och hur jag sedan kunnat gå en hel dag utan att märka av pryttlarna. Men en sak är säker:
ROPEN SKALLA MER FICKOR ÅT ALLA....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar