Känslan av att få gå in på ett tomt rum, ett rum dit du kan stänga dörren, där du kan dra ned rullgardinerna och stänga en del av världen ute - den är underbar.
Tystnad
Mörker
Lugn
Stillhet
Frid
Vila
Ja eller det var vad vi hade hoppats på, kl 21 skickade jag ett sms till maken som löd:
"Åh där kom en riktig laddning till, bytt lakan 5 ggr nu sen jag kom... Hon är mkt mindre svettkladdig"
Orsaken till detta var antagligen klyxet (lavemanget) som hon fått vid 13-tiden., i kombination med att morfinet successivt fasades ur. En av morfinets alla nackdelar är att tarmarna står stilla och magen inte fungerar. Prinsessan är opererad två gånger tidigare och vi kommer med fasa ihåg hur ont hon hade när magen startade upp igen. För att försöka undvika detta bad vi om lite hjälp, lite hjälp att få fart på magen. Visst hade det verkan, men vi hade kanske inte föreställt oss att det skulle få sådan magnitud.
Klockan två hade jag bytt fjorton bajsblöjor, torkat fem spyor till och bäddat rent två gånger till.
Bäddade ner Prinsessan i sängen, et
t tanigt litet genomskinligt barn, för egen del kändes det som jag hade åkt loopen ett hundratal gånger, darrig, skakig och utan att känna att jag hade fast mark under fötterna.
Somnade till en stund, till ljudet av infusionspumpen som långsamt, långsamt fyllde på Prinsessan med glukos.
Vaknade till och formligen for ur sängen, när jag började få lite sans så insåg jag att jag befann mig mitt ute på golvet, hade antagligen vaknat till när jag hörde nattpersonalen gå in i förrummet för att titta till Prinsessans värden i hennes journal. Skakigt återvände jag till sängen, kröp ner och skulle precis somna när jag hörde Prinsessans mage morra igång igen. Hade det inte varit för att det stank så illa om det som kom ut och att jag misstänkte att det skulle ge svåra frätskador på hennes lilla rumpa hade jag inte orkat ta mig ur sängen. För det var en enorm kraftansträngning, kroppen ville liksom inte lyda.
Vaknade till vid 5-tiden igen av att det stank i hela rummet, insåg att Prinsessans mage gjort uppror igen, tvinga upp ögonen, tvinga benen att fungera, tvinga sig ur den varma sängen, byta blöja igen. Prinsessan var så trött så hon öppnade inte ens ögonen, utan fortsatte sova sig igenom detta. Hon sov sig även igenom kl.6-kontrollen och läkarronden kl.8.
"Titta här är någon som sover gott"
Jo så kunde man ju också formulera det....
Tystnad
Mörker
Lugn
Stillhet
Frid
Vila
Ja eller det var vad vi hade hoppats på, kl 21 skickade jag ett sms till maken som löd:
"Åh där kom en riktig laddning till, bytt lakan 5 ggr nu sen jag kom... Hon är mkt mindre svettkladdig"
Orsaken till detta var antagligen klyxet (lavemanget) som hon fått vid 13-tiden., i kombination med att morfinet successivt fasades ur. En av morfinets alla nackdelar är att tarmarna står stilla och magen inte fungerar. Prinsessan är opererad två gånger tidigare och vi kommer med fasa ihåg hur ont hon hade när magen startade upp igen. För att försöka undvika detta bad vi om lite hjälp, lite hjälp att få fart på magen. Visst hade det verkan, men vi hade kanske inte föreställt oss att det skulle få sådan magnitud.
Klockan två hade jag bytt fjorton bajsblöjor, torkat fem spyor till och bäddat rent två gånger till.
Bäddade ner Prinsessan i sängen, et
t tanigt litet genomskinligt barn, för egen del kändes det som jag hade åkt loopen ett hundratal gånger, darrig, skakig och utan att känna att jag hade fast mark under fötterna.Somnade till en stund, till ljudet av infusionspumpen som långsamt, långsamt fyllde på Prinsessan med glukos.
Vaknade till och formligen for ur sängen, när jag började få lite sans så insåg jag att jag befann mig mitt ute på golvet, hade antagligen vaknat till när jag hörde nattpersonalen gå in i förrummet för att titta till Prinsessans värden i hennes journal. Skakigt återvände jag till sängen, kröp ner och skulle precis somna när jag hörde Prinsessans mage morra igång igen. Hade det inte varit för att det stank så illa om det som kom ut och att jag misstänkte att det skulle ge svåra frätskador på hennes lilla rumpa hade jag inte orkat ta mig ur sängen. För det var en enorm kraftansträngning, kroppen ville liksom inte lyda.
Vaknade till vid 5-tiden igen av att det stank i hela rummet, insåg att Prinsessans mage gjort uppror igen, tvinga upp ögonen, tvinga benen att fungera, tvinga sig ur den varma sängen, byta blöja igen. Prinsessan var så trött så hon öppnade inte ens ögonen, utan fortsatte sova sig igenom detta. Hon sov sig även igenom kl.6-kontrollen och läkarronden kl.8.
"Titta här är någon som sover gott"
Jo så kunde man ju också formulera det....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar