torsdag 22 december 2011

22:a december - pepparkakor

Självaste Tomtemor kommer på besök, med fina pärlor och mössan käckt på sned. Men inte heller Tomtemor hittar godbitar i familjens hus. Ingen skinka, ingen gröt och tänk pepparkakorna de är för länge sedan uppätna.

Uppdraget blir därför att baka lite nya pepparkakor och även att göra iordning fina placeringskort till julafton. Väldigt enkelt och väldigt gott, man gör bara ett stort pepparkakshjärta och trycker sedan ut ett hål på mitten med en annan form. Med lite glasyr kan man sedan skriva namnet. 
Skinka hade mor köpt hem och den griljerade under morgonen. Det var bara det att den ((fult ord) SCAN skinkan måste ha varit felmärkt för det var ingen julskinka utan kassler. Ilskt ordentligt blev det, men tack och lov var de på Coop väldigt serviceminded så fick åka och byta skinkan. Men där försvann dessvärre mycket av flytet den dagen och att börja om med något man tror man är färdig med, bläää....

För övrigt om vi ska prata pepparkakor så läste jag häromdagen en artikel i NA som fick mig att gå i taket: "Örebroforskare: man blir inte snäll av pepparkakor". En studie som ska ha bedrivits på barnkliniken på USÖ, till att börja med tänkte jag att detta måste vara ett väldigt mycket försenat aprilskämt. För var ligger det vetenskapliga i detta? 

Efter att ha läst artikeln och sett att kontrollgruppen bara bestod av 30 personer och att man sedan skulle bedöma "snäll" så blev jag än mer fundersam, för det är verkligen godtyckligt. Men vad som skrämmer mig enormt med denna studie är att NÅGON alltså har godkänt den och även om material mm kanske inte kostat mycket så har den tagit tid i anspråk. Då pratar vi alltså om barnkliniken där väntetider är alltför långa, att få kontakt med personal där är nästan ogörligt. Men att lägga pengar på en helt ointressant studie, som leder till (tja vad kan den nu skulle ha kunnat leda till??) det kan man göra.. Denna studie måste ju klassas i samma kategori som "Vad kan vi göra av navelludd?" eller "Varför får vi ludd mellan tårna?".

Jag undrar för övrigt över denna forskare, är det en fjäder att ha i hatten... tänk er följande scenario på ett party. Forskaren ska imponera på kvinnan i den tajta klänningen: "Ja alltså det var ju jag som fastslog att man blir inte snäll av pepparkakor"..Hmm och där dog det samtalsämnet, eller är det där samtalet börjar för det är så absurt alltihop?

Dessutom har jag stött på denna läkaren en gång, han hade nog inte läst Prinsessans journal så vidare värst bra. Lyssnar på henne och jag ser hur han blir alldeles kallsvettig, kugghjulen snurrar snabbt - hur ska han berätta för oss som bara kommit in för hjälp med bronkit att Prinsessan har hjärtfel. Det är iallafall vad jag läser in i hans alltmer svettiga hållning, för Prinsessans hjärta låter inte som andra hjärtan. Dock var det ett tillfälle då jag var så enormt trött på sjukvården, till skillnad mot nu då eller inte tänker ni, så jag sitter bara tyst och snällt och ler. Till slut kommer en liten försiktig kommentar, när han tagit mod till sig.. "Du vet kanske att hon har ett ganska så kraftigt blåsljud"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar