2:a december - rött

En liten Tomtenisse stod vid vår dörr, öppnade den försiktigt på glänt och smög sig så in. Han kikade lite här och lite där och beslöt sedan att klättra upp på barnens tripp-trapp. 

Men där i mörkret så insåg han att något saknades tills Tomtefar skulle komma. För även om Tomtefar efter så många år in the business numer kör på känn så är en lykta alltid positivt.

Tomtenissen satte sig sålunda ned och plitade ihop ett litet kort till barnen i huset. "Leta reda på en lykta till Tomtefar". Mycket nöjd med sig själv beslöt så Tomtenissen att stanna på sin plats med kortet i handen i väntan på att barnen skulle vakna till och hitta honom.

En alldeles lagom aktivitet tyckte mamman, för redan tidigt i ottan var mamman uppe. Hon hade nämligen ett viktigt, till och med livsviktigt uppdrag nu på morgonen - för mamman skulle iväg och lämna blod. Första gången, så det var allt lite nervöst och mamman är inte alldeles bekväm med nålar och andra saker - men det var något som måste göras. Lite ledsen var mamman att hon inte godkändes som plasmagivare, för till det räckte inte blodkärlen till, men blodgivare skulle fungera iallafall.

10 minuter senare och 4,5 dl blod fattigare var mamman klar, inte så illa pinkat en fredagsmorgon. Detta blod kommer nu under dagen att separeras i röda blodkroppar och plasma. Plasma som sedan bland annat kan omvandlas till albumin. Albumin som jag tror att de flesta hjärtebarnsföräldrar har stött på, en påse som hänger i droppställningen efter operation, som ska hjälpa till att häva sårchocken.

Det råder blodbrist i Sverige just nu, de är knappt att man klarar av att fylla blodbankerna - vad händer den dag då vi inte har blod och ens barn måste opereras? En tanke jag personligen inte vill fundera på, varför jag såg till att göra något åt saken - jag utmanar nu er mina bloggläsare att gå iväg och se om ni inte kan få ge blod också. Som jag skrev ovan jag tycker allt sånt där är enormt obehagligt, men blod är en färsk vara och det går inte att framställa syntetiskt och det behövs. Jag vet inte hur mycket blod eller albumin Prinsessan har fått, men jag är ytterst tacksam för varenda lilla droppe!

På Örebros sida för blodgivning så är det hälften av blodgrupperna fyllda samtidigt som det är AKUT läge för vissa blodgrupper. Samtidigt så kan man om man är 0- ge till alla andra blodgrupper, 0+ till alla andra postiva, om det krisar. Men det vore ju bättre om depåerna vore välfyllda.

I slutet av oktober rådde akut blodbrist i Göteborg.

I Skåne råder också blodbrist och man behöver mer blod från resten av landet, detta då det genomförs alltmer hjärt-och lungtransplantationer i Lund.

Göteborg och Lund är ju alltså de städer där våra hjärtebarn opereras.

Så vad säger ni ska vi måla världen liten rödare? Att försöka hjälpas åt att fylla på blodbankerna. Visst det var meckigt med inskrivning och väntan, men det är ju för säkerheten av blodet. Själva blodgivningen gick fort och jag var faktiskt förvånad att det gick så fort och inte en antydan till blåmärke i armvecket. Blåmärket som annars kommer som ett brev på posten när jag varit på vårdcentralen. Förutom detta en enormt god gärning och kanske den finaste julklappen man kan ge till någon annan.

Är det någon som känner sig manad att ta upp stafettpinnen och ge sig av till närmaste blodcentral eller gå in på geblod.nu?