Jajjemensan nog har vi varit på kem.lab denna veckan också för att ta pk-prov och som vanligt ska Prinsessan ha just en orange studsboll. Såg denna gången att hon faktiskt tog den sista så ska bli intressant vad hon tar nästa gång vi går dit, om sådär en tre månader. För vi fick ett bra tredje jämförande prov, så nu blir det till att sticka hemma till i mars, såvida inte värdena hoppar alltför mycket eller Prinsessan blir sjuk. Det var ju inte direkt som att PK var överförtjusta i det, vilket jag mycket väl visste så lät maken hantera dem, det brukar gå mycket bättre då. Inte så att de blir mer förtjusta i det utan för att de verkar lyssna lite mer på vad han säger, eller för att han kanske lyssnar mindre på vad de säger? Äh jag vet inte - det går iallafall lättare - för mig.
För det är ju så bakvänt att nu när vi har en coagucheck och värdena återigen stämmer bra överens ska behöva springa till kem.lab en gång i veckan. Inte bara om man ser ur tid som vi kunde lägga på annat utan även att Prinsessan mår så enormt dåligt av att vara på sjukhuset. Vilket vi har berättat, gång på gång på gång för tanterna på PK-mottagningen, men det verkar som att informationen bara rinner av dem.
Inte var de väl så glada heller åt att vi hade micklat med ordinationen, men Prinsessan låg precis under sitt intervall förra veckan och hellre då att hon har en lite högre koncentration av waran i blodet än att vi måste in och ta fragminsprutor. Tja sen kan vi ju faktiskt inte hjälpa att Prinsessan drog på sig en redig infektion, så då hoppade ju givetvis PK upp lite till, men hon låg ju inom sitt intervall denna gången. Äh jag får helt enkelt lära mig att slå på dövörat, fast egentligen skulle jag vilja ställa mig och nynna högt och bara slå på öronen för att markera att jag inte lyssnar. Fast det absolut enklaste är ju ändå att låta maken prata med dem...för mig...
Jag undrar dock nyfiket vad Prinsessan ska göra med alla dessa orangea studsbollar, jag räknade ut att det handlar om minst 8st. Hon tar hem dem och sen försvinner de bara, så frågan är om hon har något svart hål som hon matar med just orangea studsbollar? Eller så kommer vi hitta en liten orange studsbollskoloni när vi flyttar i vår.
Men just detta sparande får mig att minnas en rolig historia en klasskompis pappa berättade för oss:
Det var en gång en man som varje år till sin födelsedag och i julklapp bara önskade sig en enda sak, nämligen en grön pingisboll. Vännerna började givetvis efter några år att bli nyfikna på vad mannen skulle ha de gröna pingisbollarna till, men de fick aldrig något svar. Många år förflöt och mannen önskade sig fortfarande bara en grön pingisboll i födelsedagspresent såväl som i julklapp. Många frågade om de gröna pingisbollarna, men inget svar gavs. Så låg då mannen på dödsbädden och hans son ställer återigen frågan om de gröna pingisbollarna. Mannen svarar:
"De gröna pingisbollarna skulle jag ha till... aaaaaaaah.... hm...." och här dör mannen.
En historia som har retat mig enormt i många många år, min klasskompis pappa som berättat den fick oss alla att kikna av skratt medans han berättade den vilket gjorde att jag förväntade mig ett storstilat slut, en förklaring och mening med de gröna pingisbollarna. Jag har även försökt att hitta på ett slut själv, men det blir liksom inte bra heller, haha så nu tänkte jag att jag skulle dela med mig och se om det är någon annan som blir lika frustrerad som vad jag är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar