LillMucklan kommer farande, på typiskt LillMuckle manér. Håret i ett enda trassel i bak, spretandes rakt ut, armarna fladdrar hit och dit, som de gör då hon är riktigt animerad.
-Åh bääääääääääääändi mamma, bäääääändi, säger LillMucklanLillMucklan försvinner ut i hallen och sätter på sig utrustningen, på med mössan och sedan den alltför stora sydvästen ovanpå. Prinsessan snurrar iväg efter, på med den alltför stora reflexvästen, snurrar den ett par varv kring den lilla kroppen.
Spelen kan nu börja.
Utstyrseln åker så s
måningom av, för det är svårt att vara så snygg samtidigt som man far fram och tillbaka och sydvästen faller ner i ögonen på LillMucklan så hon inget ser. Prinsessan trasslar in sig i reflexvästen så den åker också bort. För nu gäller det att ha koll på alla bollar som far runt runt i vardagsrummet.
måningom av, för det är svårt att vara så snygg samtidigt som man far fram och tillbaka och sydvästen faller ner i ögonen på LillMucklan så hon inget ser. Prinsessan trasslar in sig i reflexvästen så den åker också bort. För nu gäller det att ha koll på alla bollar som far runt runt i vardagsrummet.LillMucklan spelar på ena planhalvan, den halvan där man använder klubbor och ska följdaktligen göra mål under mammans skrivbord.
Prinsessan är redo på sin planhalva, för hennes uppdr
ag är att mata in bollar under soffan.Mamman är utrustad med en sopborste och ska nu jobba för att försvara båda planhalvorna, LillMucklan är en liten tough cookie som forcerar på så snart hon ser att mamman är upptagen med Prinsessans bollar under soffan.
Ja det kanske inte riktigt är vad mamman skulle definiera som att spela fotboll eller bandy, men huvudsaken är att alla spelar enligt samma spelregler, eller var det kanske avsaknad av spelregler?
Barnen verkar dock ha stenkoll på vad som gäller, Prinsessan skrattar högt av förtjusning varenda gång en boll försvinner in under soffan. LillMucklan gör ibland små segersnurrar då hon anser att hon gjort mål. Mamman kan inte låta bli att reflektera över hur två så skilda aktiviteter ändå kan förenas till en enda och att dessa delar blir en helhet. En helhet där barnen faktiskt leker tillsammans, på varsin kant, men med en gemensam motståndare. Den stackars mamman.
Mamman som springer benen av sig på det hala golvet. Än bättre är att hon är försedd med ullsockar - bara för spänningens skull, för det räcker inte med att mamman är klumpig av naturen. Tja living och the wild side i miniformat kanske? Eller så kanske vi har levt lite mycket på den sidan nu ett tag, så då kanske ullsockar på halt vardagsrum räcker för att få den där extra lilla kicken i vardagen ändå.
Resultat, två små svettiga, fnittriga barn, ett litet blåmärke på LillMucklan, alla ben och armar intakta på en något förvånad mamma och en uppsjö av bollar i alla färger och former bakom soffan. Undrar om man då kan konstatera att barnen vann?
Barnen verkar dock ha stenkoll på vad som gäller, Prinsessan skrattar högt av förtjusning varenda gång en boll försvinner in under soffan. LillMucklan gör ibland små segersnurrar då hon anser att hon gjort mål. Mamman kan inte låta bli att reflektera över hur två så skilda aktiviteter ändå kan förenas till en enda och att dessa delar blir en helhet. En helhet där barnen faktiskt leker tillsammans, på varsin kant, men med en gemensam motståndare. Den stackars mamman.
Mamman som springer benen av sig på det hala golvet. Än bättre är att hon är försedd med ullsockar - bara för spänningens skull, för det räcker inte med att mamman är klumpig av naturen. Tja living och the wild side i miniformat kanske? Eller så kanske vi har levt lite mycket på den sidan nu ett tag, så då kanske ullsockar på halt vardagsrum räcker för att få den där extra lilla kicken i vardagen ändå.
Resultat, två små svettiga, fnittriga barn, ett litet blåmärke på LillMucklan, alla ben och armar intakta på en något förvånad mamma och en uppsjö av bollar i alla färger och former bakom soffan. Undrar om man då kan konstatera att barnen vann?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar